Vi besökte Malmö Museums vernissage av en utställning om renässansen
Malmö Museum har nu i oktober öppnat en ny utställning: Makt och Prakt. Den handlar om renässansen i danskt perspektiv.
Såklart besökte vi den, det är ju i en fin borg, i Malmö. Såhär inlededde de:
Utställningen fokuserar på perioden då Fredrik II vistades på Malmöhus (1554–1569) – en tid präglad av praktfulla fester, kungliga besök och dramatiska öden. Bland annat får du höra berättelsen om James Hepburn, Maria Stuarts make, som satt fängslad på slottet.
Väl framme väntade jag på bron på kamrater som inte kommit än. Hann med att ta en bild på borgens fasad – ja nu ser jag att jag inte fick med hörntornen, såna där runda, stora. Ni får komma till Malmö och glo, det kan det vara värt.
Porten vaktades av två knektar med hillebarder, iförda Malmöhusgardets livré.
När vi samlat oss och skyndat in så fick vi veta att vi som skulle till vernissagen kom in gratis, jo man tackar. Väl uppe för trappan till utställningen möttes vi av ett snacksbord, med karameller och nån sorts cider i plastglas med guldkant. Välkommet.
Inne i utställningen var det proppat med folk, och de lyssnade på en dansk ambassadör (?) som framhöll hur den dansk-svenska vänskapen aldrig varit så god som just nu.
På podet fanns också ett band, Ensemble Mare Balticum, i historiska dräkter. De gjorde sig redo och fyrade av stillsam men fin instrumentalmusik.
Det fanns en del föremål, bl.a. de danska guldhornen. Ett par armborst. Ett jättelikt paradsvärd. En bössa. En silverpokal. En stånka.
Med oss hade vi denna gång matarkeologen Daniel Serra, en lokalt bekant författare som kunde leda oss runt festbordet i utställningen och lägga ut texten om vad maten på ett sådant bord kunde ha varit.
Bl.a. lärde vi att man vid finare bord hade färre vinglas än gäster, och att gästerna skulle dela artigt på glaset mellan sig. I etikettsböcker förmanades de unga läsarna att inte lämna över ett glas med fettfläckar och annat griseri.
När vi hade snurrat runt nog i utställningen slog vi en lov upp i den del av Malmöhus som är gemak från när det var slott. Där finns det lite utsikt, lite möbler och målningar. Vi pekade, njöt och drällde.
Det är trevligt att besöka muséer i grupp med intresserade människor, så det gör vi nog mer av framöver.
Det står en säng där, med mycket träutskärning:
