Evenemangsrapport från Silly Fencing Camp i Gotvik
Herr Knut Torstensson i Gotvik bär titeln hövitsman, anförare av Gotviks fäktare. Han och hans arrangörslag bjöd in allom och envar till ett helgevenemang om fäktning. Det utlovades möjlighet att auktorisera, det vill säga att göra ett säkerhetsprov för att kunna leka säkert med andra. De lockade också med en bankett. Jag, Glop, blev nyfiken, och gjorde en markering i kalendern.
”Berätta vilken utrustning du behöver låna, så har vi en chans att hjälpa dig.” Så generöst uttryckte de sig. Det var bra, för jag hade verkligen inte allt som behövs.
Evenemanget bad deltagarna att ha med sig ett löjeväckande föremål att parera med (silly parry device). En publiktävling skulle utse det löjligaste av dem alla. Det skulle visa sig finnas ganska löjliga föremål.
Från Attemark for jag i Gråhöks bil under fredagen till Gotvik. Glada miner och varmt välkomnande mötte oss väl framme. Det praktiska tog vid, vi ordnade med våra sovplatser, men plötsligt sade Knut ”vi hinner med din auktorisering idag”. Plötsligt gick allting fort. Jag försågs med nödvändig utrustning, och jag snörde ett par inneskor och hämtade min värja.
Två marskar (fäktdomare) och en marsk-i-träning förhörde mig muntligt om regler och säkerhetskunskap. Efter det följde ett praktiskt prov, ett par minuters fäktning mot en av domarna. Jag fick stå och vänta lite och så steg en av dem fram och sa: ”Vi har dåliga och goda nyheter. Vad vill du höra först?” De dåliga nyheterna var att jag hade hemläxa. De goda nyheterna var att den läxan var att rapportera in min godkända auktorisering på en relevant webbplats.
Lördagen började med frukost och en serie övningar, där de mest erfarna fick para ihop sig med de minst erfarna: vi skulle lära oss använda parer-föremål. Löjliga parerföremål! Vi som inte tagit med oss något fick välja ur en stor kappsäck. Jag tog en flugsmälla. Lord Padraig har fäktats länge, och han fick instruera mig. Hans parerföremål var en dammvippa med kort skaft. Bra övning, snäll feedback. Knut hade instruerat klokt ”Ge en (1) feedback!”. På så vis undviker man överbelastning.
Efter en trevlig lunch bereddes den kommande turneringen, och en del publik i alla åldrar anlände och gjorde sig bekväma på åskådarplats. Gotviks baronpar och Nordmarks furstinna åsåg träning och turnering från sina troner. Publiken inspekterade ”silliest parry device” för att utkora den fånigaste.
Några fler fäktare blev auktoriserade och så var det igång: turneringen. Ungefär såhär: alla kommer att fäktas mot alla, genom att en fäktare ”håller fältet” mot den kö av andra fäktare som angriper i tur och ordning. När kön är slut så tar nästa fäktare över ”fältet” och man börjar på nytt.
Spännande och lärorikt var det.
Under eventet tog Daniel mer än 1500 bilder, så kanke fastnade vi på några fina fäktbilder.
Om kvällen hölls hov och folk var klädda i färgsprakande dräktprakt. Fäkttävlingens resultat meddelades och publikens priser utdelades. Det vinnande fånigaste parerföremålet bars av en fäktare som just på dagen auktoriserat: en kökssil, med ett rött tejp-Y, ”ett sil-y”. Gotvik, enna. Knut kallades inför tronerna många gånger, och mottog en utmärkelse – det Gyllene Bandets orden – för sitt idoga arbete med att göra fäktning möjlig i Gotvik och i hela Nordmark. Även baronparet utdelade en Gotvikutmärkelse åt Knut för dessa insatser.
Vi från Attemark kom heller inte hem tomhänta. På hovet upptogs jag, Glop, i Gyllene Bandets orden och Ingvar Gråhök upptogs i Vita Portens Väktare. Vackra scrolls och fina tokens mottogs. Tack!
Om aftonen en mäktig bankett med efterföljande prat och till och med lite brädspel.
Vi tackar Gotvik för ett härligt evenemang!
Läs mer om fäktning på Drachenwalds webbsida. Eller mer detaljerat om fäktning på Nordmarks webbsida. Eller kontakta fencing@attemark.se för att börja fäktas med oss.
